Lyssna här:
Prenumerera: 
| 
| 
Vad gör en ivrig spis i ett CV, hur blir ett rum ett könsorgan, och varför seglar din utländska kollega på land? Emil och Sofi delar med sig av sina bästa/värsta språkfel, och reder ut vad de beror på. Google Translate sågas och språkinlärare hyllas. Teorier ifrågasätts och rollen som svensk kollega kompliceras. Tårar blir tår och yogar blir jagar, och har blir här, eller till och med hår. Krångliga formuleringar haglar. Att lära sig ett nytt språk och att använda det i och utanför klassrummet innebär nämligen ofta att det blir fel. Mycket fel. Men hur skrattretande de här språk- eller uttalsfelen än kan vara handlar de sällan om ren okunskap, brist på motivation eller dumhet.
Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux, som båda arbetar med att undervisa vuxna akademiker i svenska som andraspråk och svensk kultur, konstaterar att språkfel kan bero på flera orsaker, men att de i princip alltid går att spåra i fråga om härkomst. En bov i dramat är förstås en alltför stor tilltro till att maskinöversättningsprogram (t.ex. Google Translate) tar hänsyn till olika sammanhang, eller att man översätter direkt från sitt eget eller ett annat språk. Det finns även teorier som tredjespråksinlärning, som går ut på att man använder strategier från ett annat språk man lärt sig tidigare i livet, eller processbarhetsteorin, som utgår från att olika moment i svenskan kräver olika lång tid för inläraren att processa. Ordvalsfel kan bero på hopblandningar mellan olika språk eller ord som liknar varandra i svenskan, gissningar, eller approximativ ordkunskap. Ett felaktigt uttal beror inte sällan på att inläraren inte gör skillnad på olika vokalljud (som O och U, A och Ä), eller inte behärskar svenskans prosodi (långa och korta ljud).
Som svensklärare eller SFI-lärare ska man förstås rätta språkfel, men som vän eller kollega till någon som lär sig svenska kan det blir mer komplicerat, och rätten till att lära sig ett nytt språk och att använda det i och utanför klassrummet innebär nämligen ofta att det blir fel. är inte en självklarhet. Självklart är det bra att visa på vad som är korrekt språk, men samtidigt kan det skada relationen eftersom det kan upplevas som pinsamt eller kränkande.
Lysande lagom är en underhållande och allmänbildande podcast för alla språkintresserade, eller för den som är nyfiken på hur det är att lära sig svenska och komma till Sverige som vuxen. Du möter Emil Molander, lärare i svenska som andraspråk och sjukvårdssvenska, och Sofi Tegsveden Deveaux, medgrundare till Bee Swedish och expert på svenska och svenskhet. Podcasten sänds under sommaren 2018 i åtta avsnitt, med fokus på såväl språkfrågor som kulturella yttringar. Vi tror på ett upplyst, mångfaldigt och inkluderande Sverige.
Avsnittet finns transkriberat här.
