Översättningssvenska: Slyna!
Svenska: Jävla as!
Kraftuttryck, svordomar, invektiv, skällsord, förolämpningar, smädelser, glåpord, pejorativ – kärt barn har många namn. Och de olika namnen kan variera ganska rejält mellan språk, men framför allt är det laddningen och användningen som skiljer sig åt. Så när vi översätter svordomar är det alltså mer sällan en betydelse, och desto oftare en intensitet eller affekt vi vill fånga. Engelskans (amerikanskans) kanske populäraste svordom, fuck, råkar också vara ett verb som på svenska betyder ’knulla’, men även om knulla kan betraktas som ett ”fult ord” fungerar det inte så bra som kraftuttryck. Rimligare är kanske att översätta engelskans sexuella kraftuttryck till ett religiöst, för våra populäraste svordomar rör sig i området fan, jävlar och helvete (den oheliga treenigheten?). Engelskan kan också blanda in religionen, men uttryck som What the devil? har långt ifrån samma laddning som What the fuck?, i sin tur grövre än svenska Vad fan? som intar en för översättaren oskön mellanställning. Svenskan kan också svära med kroppsliga ord, men vi benämner hellre genitalierna än vad de kan användas till, så det finns inte direkt någon anledning att försöka behålla betydelsen hos ett generellt fuck sagt i affekt. Men det finns många fall där kraftuttrycket också ska betyda något specifikt.
Ta slyna, en populär översättning av bitch, som är ett skällsord specifikt mot kvinnor. Svenskan, liksom många andra språk, har åtskilliga sätt att uttrycka sig misogynt, vilket återigen väcker ekvivalensfrågan: vi kan absolut vara lika sexistiska som källtexten, men varför rätta oss efter de sämsta texterna när vi kan rätta oss efter de bästa? Just slyna vill jag lyfta som det kanske mest översättningssvenska ord som finns. Jag har nog aldrig stött på det i idiomatisk svenska, utan det tycks helt reserverat som översättning av det annars lite knepiga bitch. Jag väljer hellre att översätta det till jävla as för att hålla ungefär samma intensitet, även om det tappar sin misogyna laddning (åh nej, vad synd). En översättning som Fitta! är tänkbar och idiomatisk, men kanske för grov som skällsord.
Fitta känns i sin tur lite vekt som översättning av cunt, som nog är kronan på engelskans sexuella kraftuttryck. Vill vi vara språkhistoriska med bitch (och det vill vi inte) kan vi skriva hynda, men då börjar vi tänja på gränserna för vad som är en faktiskt rimlig översättning (förutsatt att det inte dyker upp en ordvits mellan två talande hundar). Hynda är definitivt en översättning som syns, medan bitch närmast kan ses som ett etablerat lånord – och översättare brukar vara väldigt försiktiga med att använda sådana direktlån, för då ser det ut som att man inte gjort sitt jobb. Därför får vi sällan se ord som fuck, shit, yes och nice i översättning, trots att de är vanliga i vardagssvenska.
Översättningssvenska: en smutsig mun
Svenska: ful i munnen
Svenska svär helst med religionen, och engelska med kroppen, men de kan förstås också åkalla högre makter om de behöver. Fast även då finns det skillnader: på engelska drar man hellre till med de himmelska makterna, medan vi i Sverige som sagt gillar de djävulska. Att översätta jeez till jösses är historiskt och betydelsemässigt riktigt (båda är varianter på Jesus), men när vi översätter kraftuttryck är det ju i allmänhet inte betydelsen vi vill åt. Hur ofta används jösses på fullt allvar idag? Istället drar vi till med den lagom veka, svenska svordomen fan.
Eller vänta här nu, blir Jesus till Fan själv? Vad är det för hädelse? När man inte kan jämföra källa och översättning är det här nog helt oproblematiskt, men i undertext – när mottagaren hör källtexten och läser översättningen på samma gång – kan det skära sig en del trots att det inte är betydelsen som är det viktiga i de här uttrycken. Då är det nog bättre att översätta det som gud eller herregud, de främsta himmelska kraftuttrycken på svenska, även om de inte ligger lika rätt i munnen som att åkalla självaste fan, djävulen, frestaren, den lede, hin håle, Satan, Iblis, Mefistofeles, Belsebub, Lucifer. Kärt barn, ni vet.
SUPERSVENSKA KRAFTUTTRYCK SOM VI KANSKE ALDRIG FÅR SE I ÖVERSÄTTNINGAR:
shit pommes frites
satfläsk
satan i gatan
dra åt Hälsingland
attans bananer
himmel och pannkaka
hujeda mig
jävlar i min lilla låda
götapetter
pappskalle
Detta är ett modifierat utdrag ur Svenskan går bananer: En bok om översättningar som syns av Alexander Katourgi.
