Hur vet man vilka ord som är viktiga för eleven? Hur väljer man ord när man skapar material i yrkessvenska? Känner du till skillnaden mellan högfrekventa ord, akademiska ord och tekniska ord? Hur många ord behöver man egentligen lära sig för att kunna arbeta?
Ordförrådsforskare som Nation, som tidigare nämnts här på bloggen, delar in ord* i grupper av olika slag. Inom engelskan är det vanligt att prata om 1K, 2K, 3K och så vidare, det vill säga de tusen vanligaste orden i språket (1K=1 kilo ord), de tusen näst vanligaste, tredje vanligaste osv. Denna grupp kallas högfrekventa ord och en barnbok består till den allra största delen av dessa ord där de flesta är formord som i, och, på, med, en, etc.
En annan grupp av ord som inte finns bland de mest frekventa men som ändå är viktiga att lära sig (för den som vill läsa en dagstidning eller vetenskapliga/populärvetenskapliga texter) är det som kallas akademiska ord. Detta är en mindre grupp ord (på engelska talar man om 570 ordfamiljer) som är väldigt viktiga för den som läser akademisk text. Det kan vara ord som orsakar, tillägna, komplexitet, etc. Ord som inte tillhör något specifikt yrkesområde utan som förekommer inom alla områden och mer eller mindre skiljer en vardaglig text från en lite svårare, mer akademisk eller specialiserad.
Forskning visar att gruppen med akademiska ord är väldigt viktig att lära sig, speciellt för den som vill studera något på språket i fråga. Om du lär dig de 2000 vanligaste orden i ett språk kommer vart femte ord vara nytt för dig när du läser en faktatext. Men om du kan de vanligaste två tusen orden PLUS femhundrasjuttio akademiska ord blir enbart vart tionde ord nytt för dig. Det finns alltså en stor vinst i att lära sig de 570 akademiska orden istället för att fokusera på nästa grupp med de 3000 vanligaste orden. Bra va?
Om du kan 2570 ord förstår du mer än om du kan 3000 ord, om du lärt dig rätt ord!
Vad får detta då för konsekvenser för lärare? Nation säger att allt man kan göra för att få eleverna att lära sig högfrekventa ord är värt att göra. Alltså: Öva de 2000 vanligaste orden! Fokusera på dem! Därnäst gäller det att fokusera på akademiska ord, förutsatt att du vill att eleverna ska läsa och förstå texter med lite svårare innehåll (d.v.s. allt inom yrkessvenska, för även en blivande undersköterska behöver läsa svåra texter på en omvårdnadsutbildning, en blivande bussförare likaså).
Yrkesspecifika ord, terminologi för transport, restaurang, vård och omsorg då? Nation, som kallar det för tekniska ord säger att det är här det uppstår problem. Det är svårt att lära sig yrkesspecifika ord eftersom de ofta är vanliga ord med specialiserad betydelse. På sjukvårdsspråk talar man om att “sätta in” ett läkemedel, men det betyder något helt annat än att sätta in medicinen i ett skåp. Vad ska läraren då göra med detta? Nation säger att det yrkesspecifika språket ska behandlas som det högfrekventa, dvs studeras mycket och ofta, explicit och på ett varierande sätt. Ge eleverna hjälp att se kopplingarna och skillnaderna mellan det allmänna ordförrådet och det yrkesspecifika! Detta är något att tänka på för den som vill göra en lärobok i yrkessvenska.
Totalt då, räcker det med 2570 ord? Nej, det gör det naturligtvis inte i svårare sammanhang. Nation uppskattar att den som vill läsa en okänd text någorlunda ostört bör kunna mellan 15 000 och 20 000 ord. Observera att alla siffror i ovanstående gäller det engelska språket, men det lär inte vara någon dramatisk skillnad mot svenskan.
I Språkbanken i Göteborg kan man titta i frekvensordlistor från olika källor.
Man har även tagit fram en svensk akademisk ordlista på 625 ord*. De har även en pdf med orden inklusive böjningsformer, betydelse, exempelmeningar och engelsk översättning.
Titta på den engelska listan på 570 akademiska ord här.
Tack för att ni läser och kommenterar! Läs gärna om mina läroböcker i yrkessvenska!
/Emil
*Ord är inget enkelt begrepp inom lingvistiken. I den här texten använder jag det med betydelsen ordfamilj som Nation beskriver som “a headword, its inflected forms, and its closely related derived forms”. Ett exempel är substantivet “en orsak” och verbet “orsakar” som ju är två ord men delar av samma ordfamilj.
Vill du ha inspiration i undervisningen i yrkessvenska? Här finns en gratis handledning i yrkessvenska för dig som är lärare!
