Hur snabbt skulle Virginia Wolf lära sig svenska?
Anta att man, som en inspirationsföreläsare just sa, skulle plugga svenska en timme om dagen. Och att det tar ungefär 50 studietimmar (alltså 50 timmar i skolbänken, läxor och repetition ej inräknat) att nå nivå A1, enligt Europarådets skala. Då skulle det ta ungefär 50 timmar, det vill säga sju veckor att nå nivå A1, och ytterligare 7 veckor att nå nivå A2. Att nå nivå B2, där man uppskattningsvis kan fungera relativt bra i samhället och på jobbet, skulle ta 350 timmar i anspråk. 50 veckor alltså, det vill säga ett år ungefär.
Vad sägs då om vi dubblerar studiehastigheten och går på kurs två timmar i veckan? Då kan vi enkelt beräkna att det tar ett halvår för att nå nivå B2. Enkel matematik. Och om vi kör fyra timmars studier per dag, då blir det väl hälften av det, alltså tre månader för att nå nivå B2. Eller varför inte åtta timmars studier per dag och så är vi där på en och en halv månad. Sex–sju veckor för att prata flytande svenska!
Snabbare kan det kanske inte gå, dygnet har ju som sagt bara 24 timmar, och åtta timmars studier kräver också åtta timmars läxor, och sedan måste man ju sova och äta också.
Men Sverige är ju fullt av människor som inte pratar svenska på nivå B2, även om de har varit här i flera år. Var gick det fel någonstans? Samma inspirationsföreläsare som citeras ovan berättar att det beror på motivationen. De här människorna är helt enkelt inte tillräckligt motiverade. Om vi vill att de ska lära sig bättre svenska måste vi – eller kanske de själva – se någon mening i det.
Ett eget rum
Virginia Wolf skrev i sin essä Ett eget rum (1929) att “en kvinna måste ha pengar och ett eget rum, om hon skall kunna skriva romaner”. Inget annat citat känns så aktuellt som detta när man diskuterar språkinlärning. Precis som en aspirerande romanförfattare, oavsett könstillhörighet, har behov av att kunna ta ledigt från arbete och hushållsarbete och dessutom dra sig undan, för att kunna skriva, utveckla sitt språk, så behöver den som lär sig svenska ett antal praktiska förutsättningar för att det ska fungera. Motivationen räcker inte. Man behöver:
- pengar för att betala en bra språkkurs
- tid för att gå på kurs
- tid för att göra läxor och repetera
- en lugn plats där man kan göra sina läxor
- kurslitteratur och annat studiematerial
- exponering för språket och någon att öva med
- tid för återhämtning
Den sista punkten är något vi också borde reflektera över. Hur många ord skriver en författare varje dag? En riktigt erfaren tangentbordsanvändare kan skriva 100 ord per minut. Det är 6 000 ord per timme. Om man jobbar åtta timmar per dag blir det 48 000 ord per dag och 240 000 ord per 40-timmarsvecka. En tjock roman ligger på cirka 100 000 ord. Man skulle alltså kunna producera två romaner i veckan, om man bara fick fart på fingerhastigheten.
Igen ser vi hur matematiken är fel verktyg. Romanförfattare och språkinlärare har mer gemensamt än behov av tid och rum, och det de gör handlar om mycket mer än bara ord.
Sofi Tegsveden Deveaux
Förläggare och redaktör
Och förespråkare för bättre förutsättningar att lära sig svenska
