Lyssna här:
Prenumerera: 
| 
| 
Varför tror läkaren att Emil är uppstoppad? Hur hjälper Sofi en papier maché-expert att förbättra svenskan? Räcker det inte bara att prata svenska på jobbet för att lära sig språket? Och varför är det en direkt fördel att ha någon som pratar på ett annat sätt än alla andra på arbetsplatsen?
Man kan ganska ofta höra politiker och andra säga att det är på jobbet eller praktiken man lär sig den “riktiga” svenskan, som om språkkurser håller på med något slags låtsasspråk som inte är relevant utanför klassrummet. Dumheter, tycker vi. Vi tar itu med fantasin om att man lär sig språket automatiskt bara för att man befinner sig bland några som pratar svenska och berättar om hur många minuter svenska man egentligen får tala på praktiken. En arbetsgivare kräver av sin utländska anställda att hon enbart ska prata svenska hemma med sin utländska man. Vi förklarar varför det är ett orimligt krav och diskuterar hur man egentligen kan hjälpa någon att lära sig svenska på arbetstid.
Varför kan inte invandrare lära sig svenska som barn lär sig språket, d.v.s. utan undervisning? Ett för lågt krav, tycker vi, för det är inte många barn som efter tre eller ens tio år har det ordförråd som krävs på en arbetsplats. Om detta och mycket mer i veckans avsnitt av Lysande lagom.
Lysande lagom är en podcast i åtta delar, med tema allt som är svenskt – från ett utländskt perspektiv. Emil Molander, som jobbar som svensklärare med specialiteten medicinsk svenska, och Sofi Tegsveden Deveaux, lärare i svenska som främmande språk på Bee Swedish och aktuell med boken Working in Sweden – The A–Z Guide, delar med sig av sina insikter de fått i sitt jobb. Svensk kultur, svenska normer, och sociala koder i Sverige synas från ett interkulturellt perspektiv, på ett underhållande sätt. Vi förespråkar ett multikulturellt och öppet Sverige där den som identifierar sig som svensk är svensk.
