10 saker som du måste ha kolla på när du jobbar i Sverige

1. a-kassa

… förkortning för arbetslöshetskassa, det vill säga pengar som man får om man är arbetslös. Observera att man inte får a-kassa automatiskt, utan man måste anmäla sig och betala en månadsavgift. Man kan också komplettera a-kassan med en inkomstförsäkring. Det är ▷fackförbunden som har hand om både a-kassa och inkomstförsäkring, och du bör anmäla dig så snart du har ett jobb.

2. beslutsfattande

Svenska beslutsprocesser är ökända för att vara långsamma, kanske på grund av att alla ska få tycka till och processen inte anses fullbordad förrän alla är relativt nöjda och har känslan att de har gjort sina röster hörda. Beslutsprocessen brukar kräva flera möten, och det är inte ovanligt att känna sig frustrerad eller uppleva att det saknas riktning i diskussionerna.

3. chef

Räkna inte med att bli befordrad bara för att du är bra på ditt jobb. Chefstjänster brukar tillsättas med fokus på ▷ledaregenskaper snarare än yrkesexpertis på detaljnivå. Att vara en bra ledare enligt svensk modell innebär inte att man styr och ställer utan istället coachar sina medarbetare till att ta rätt beslut själva.
Den som har chefsaspirationer kan komma en bra bit på väg genom att lägga på minnet när medarbetare fyller år, ordna ▷fika för kontoret och att övertyga folk att det var de och inte du som kom på den där fantastiska idén som du faktiskt hade själv. Detta är nämligen något som kommer att få ledningen att få upp ögonen för dig som chefsmaterial.
I det dagliga arbetet förväntas varje medarbetare ansvara för sin uppgifter, även de som är nyexaminerade eller nya på arbetsplatsen. Om du till exempel behöver komma in senare en morgon behöver du oftast inte be om lov men däremot kommunicera det till alla inblandade i god tid. Det är till och med så att din chef kommer att tycka att du är jobbig om du hela tiden frågar vad och hur du ska göra. Alltför lydiga medarbetare står inte högt i kurs hos svenska chefer.

4. feedback och kritik

Många svenskar tycker att det är jobbigt att både uttrycka och ta emot feedback och kritik. Många utlandsfödda rapporterar således att de inte får någon feedback alls på jobbet, eller att den feedback de får är indirekt och svårtolkad. Ett vanligt format är en så kallad dubbelmacka, det vill säga att negativ feedback presenteras mellan två lager av positiv feedback.

5. Dessa förkortningar

AB aktiebolag
bl.a. bland annat
d.v.s. det vill säga
f.d. före detta
fr.o.m från och med
m.a.o. med andra ord
m.m. med mera
m.fl. med flera
m.v.h med vänliga hälsningar
obs! observera
o.s.v. och så vidare
p.g.a. på grund av
s.k. så kallad
t.ex. till exempel
t.o.m. till och med
ung. ungefär
VAB vård av barn
vd verkställande direktör

6. gemenskap

… är viktigt för svenskar. Det betyder att man känner tillhörighet med gruppen, kanske inte för att man tycker och tänker likadant men för att man har liknande erfarenheter och referenser.
På en arbetsplats värnar de flesta svenskar mycket om gemenskapen vilket kan yttra sig i att man undviker tabubelagda ämnen, att man har vissa ritualer kring ▷småpratet och att alla, enligt oskrivna regler, måste vara med och fika eller äta lunch tillsammans.

7. initiativ

De flesta svenskar organisationer har en relativt platt struktur och ▷chefen lägger sig inte i vad medarbetarna gör. Det här är en miljö där du förväntas ta egna initiativ och styra ditt eget arbete. Om du är van vid att arbeta i mer hierarkiska strukturer kan det ta tid att vänja sig. Se till att din roll, dina uppgifter och dina ansvarsområden är tydligt överenskomna mellan dig och din arbetsgivare, och var inte rädd för att ta tag i saker utan att någon har sagt till om det.

8. karriärbyte

För svenskar är det inget konstigt med att byta yrkesbana sent i livet, och man har rätt till fullt studielån till och med man är 47 år gammal. Från 47 års ålder avtar antal veckor man får ta studielån för, medan studiebidraget är samma upp till man är 56 års ålder då man inte längre har rätt till studiemedel.
Det är vanligt att byta bransch och det man i allmänhet anser vara kompetens inom ett visst yrkesområde kan komma till nytta i ett annat. Den som byter yrkesbana sent i livet brukar man gratulera, eftersom det anses betyda att man äntligen hittat rätt.

9. kollektivavtal

Många arbetsgivare (men inte alla!) har ett avtal med ett fackförbund där man kan läsa de villkor som gäller vid anställning i företaget. Detta kollektivavtal upphäver allmän lagstiftning så länge det är mer generöst mot arbetstagaren. Till exempel har man enligt svensk lag rätt till 25 dagars betald ▷semester varje år men i kollektivavtalet kan det stå 30 dagar. I så fall gäller 30 dagar.
I kollektivavtalet kan man läsa om rättigheter och skyldigheter för både arbetsgivare och arbetstagare, inklusive lönenivåer och vilken budget som gäller för löneförhöjning. Det personliga anställningsavtalet är därför relativt kortfattat, eftersom det hänvisar till kollektivavtalet. Man behöver inte vara med i ett fackförbund för att fackets kollektivavtal ska gälla.
Kort sagt är ditt kollektivavtal ett viktigt dokument där du kan hitta den information du söker om din anställning.

10. löneförhöjning

Det enda sättet du kan höja din lön ordentligt är att byta jobb. På grund av systemet med ▷kollektivavtal finns det en tydligt satt kollektiv budget för löneförhöjningar. Den här budgeten förhandlar arbetsgivare och ▷fackförbund om en gång om året. I budgeten specificerar man hur mycket löneförhöjningen för hela företaget får kosta och inom vilka intervall varje arbetstagare kan få en höjning. Ett år då man presterat bra kan man sällan räkna med mer än tre eller fyra procents höjning, och oftast är det lägre än så.

 

Detta är ett utdrag ur boken Jobba i Sverige: Svensk arbetsplatskultur A-Ö, där du kan lära dig mer om dessa och ytterligare 300 begrepp som karaktäriserar den svenska arbetskulturen.